Glömde det viktigaste.

I all hast glömde jag ju berätta om en himla rolig grej som hände i helgen.

Det sista veckorna har jag tyckt att allt har varit oerhört tungt. Jag har känt mig vilsen i mig själv, funderat över varför jag någonsin åkte hemifrån och känt som att någonting har fattats. Min mor som är så vis har ju såklart uppmuntrat mig till att försöka hitta en kyrka att gå till, men det har också känts jobbigt och inte riktigt passat med mina tider. Hur som helst, för två veckor sen bad jag Sandra att speciellt hjälpa mig att be att jag ska få hitta en kyrka här i Townsville, och sen glömde jag bort det lika fort igen.

I lördags när jag jobbade med cykeltaxin kom ett gäng ungdomar fram till oss och ville åka en runda runt stan. Vi flinade lite och tänkte att det blir lätta pengar, och så åkte vi iväg. Jag fick två grabbar med mig som började fråga lite om mitt liv och vad jag gjorde här. Det är så roligt hur man direkt kan känna av att en människa har den där kärleken inom sig - en tro på Gud. Det märks på attityden, språket och hur omtänksamma de är.
Det visade sig att de var en tonårsgrupp som var ute på outreach och delade ut vatten till uttorkade festare. Deras ungdomspastor var också med dem ute och jag fick massor av varma inbjudningar till att komma på deras gudstjänster och bibelstudier. Sen fick de även ge mig förbön, mitt på gatan bland mycket berusade människor, och det var så skönt. Min kompis Camilla, som också cyklar, fick även hon förbön och blev väldigt berörd och nyfiken, så vi får väll se om hon är sugen att hänga med mig på söndag!

Kunde inte låta bli att tänka "undrar om det hade varit uppskattat om KoLaMyRa delade ut vattenflaskor i Vetlanda på helgerna?". Det kanske vore något :)

God works in mysterious ways. Och tack och lov för det!