Nu är det snart sommar!

Det är alltså redan den 29e september.. Helt galet vad tiden går fort när man har roligt. Och roligt det har vi, verkligen ungefär hela tiden.

Sist jag skrev var dagen innan vi åkte till Milford Sound så jag kan ju börja berätta lite om det. Egentligen var det inte planerat att vi skulle dit, men vad gör man inte när ens resekamrat vinner en gratisresa till denna vackra plats genom att dansa lite på en bar. Jag får helt enkelt också börja lära mig att svinga på höfterna kanske! Hur som helst, tidigt på fredagen gick vi upp och sov sen mestadels av bussresan till fjordarna. På vägen stannade vi vid "Mirror Lake" och några andra fina platser, men jag och Emilia såg mest bara gråa moln och regn. Lite utav en besvikelse faktiskt. Väl ute på fjorden med båt fick vi se enorma vattenfall och några sälar, så det fick kompensera för det dåliga vädret (som enligt nyzeeländarna nästan är bättre än soligt väder för att se de vackra landskapen). På kvällen var det några av våra nya vänners sista kväll tillsammans med den stora gruppen så vi tog vara på varje minut och hade en trevlig kväll med mycket skratt och dans. Det var inte ovanligt att vi kom i säng kl. 3-4 under vår vistelse i Queenstown, men jag får nog hålla med alla andras resonemang, "man lever bara en gång, och sova kan man göra när man är gammal."
Helgen var sen ganska lugn, och på måndag morgon åkte vi vidare till Christchurch, som också numera är känt som "spökstaden" på grund av alla de jordbävningar som drabbat staden. Ständigt är uppbyggnadsarbetet igång och de har bland annat försökt reparera katedralen med pappkartong och byggt ett köpcenter i stora containers. Tyvärr kom vi fram ganska sent och skulle åka tidigt dagen efter, så vi fick inte se så mycket av allt det vi hade hört talas om. Vistelsen här vad kort men himla bra; vi fick äta oss mätta, duscha oss fräscha och lägga oss i varma mjuka sängar. Kanske egentligen ganska små saker som man nuförtiden blir alldeles överlycklig av!
Tisdagens bussfärd tog oss vidare till Kiakoura, en liten, mysig stad på östkusten. Innan vi åkte fick vi säga hejdå till större delen av vår grupp som valde att stanna i Christchurch. Det blev många kramar och lite tårar, för även fast vi bara rest ihop i 3 veckor har man på något sätt fått något fint band till de flesta. Lite sorgligt.
I Kiakoura checkade vi in och värmde upp oss på rummet innan vi gav oss ut på en promenad för att ta oss till sälkolonin, som enligt vår chaufför bara skulle ligga runt udden. Han ljög.
Ungefär en timme efter vi börjat gå kom vi fram och fick se ett gäng trötta tjockisar ligga bland klippor och stenar. Sälar är verkligen feta, och verkade helt ointresserade av alla de människor som försökte ta sig så nära som möjligt för att ta de perfekta korten. (Det vill säga mig, Emilia och ett stort gäng asiater.) Hemvägen var tung och vi övervägde flera gånger att räcka ut tummen, men vi kämpade på hela vägen. Kvällen bjöd på kinamat och film-maraton bestående av "Scary Movie 1 & 2" och "Ace Ventura". Sämre filmer får man nog leta efter!
Onsdagen gav oss en hyfsad sovmorgon innan vi gav oss av mot Picton, där vi senare tog färjan över till nordön och Wellington. För att fördriva den 5 h långa, och stormiga, båtturen kollade vi på film och vilade så gott vi kunde med alla de sjösjuka passagerarna som förtvivlat sprang fram och tillbaka till toaletterna. Behöver kanske inte berätta så mycket mer om det, för det var inte så trevligt. Väl framme var vi bara en kvart från vandrarhemmet, där vi sen bara checkade vi in, vände, och gick ut och åt indiskt. Efter en riktig kalasmåltid sov vi gott.
Torsdagen och fredagen spenderade vi sen i huvudstaden och hade förvånansvärt fint väder för att vara "den blåsiga staden". Vi tog oss bland annat tid till att gå runt på Te Papa (nationalmuseet) och åka upp till den botaniska trädgården. Hade ett par trevliga dagar, men måste nog ändå säga att jag föredrar de mysiga småstäderna framför storstäder.
Igår var det dags för buss igen, och nu befinner vi oss i Taupo igen som vi stannade i på väg ner till sydön. Här ska vi mest bara samla energi till de sista dagarna i vinter innan vi flyger vidare mot nya äventyr i Australien. Och jag ska visst sluta vara tonåring också, så vi får se vad för bus Emilia ställer till med (jag tycker väldigt mycket om pannkakor och tårta, winkwink!!) Här kommer lite blandade bilder på smått och gott.

Milford Sound

Mt. Cook

Christchurch

Kaikoura

Wellington

Te Papa

Botaniska trädgården

I aktiviteternas huvudstad.

I detta nu befinner vi oss i Queenstown på sydön och ska strax inhandla lite mat så vi kan äta oss mätta. Det är så smidigt med kylslåpet hemma, för det är liksom alltid fullt. Nu måste man planera måltider och frukostar flera dagar i förväg. Mamma, jag saknar din hemlagade mat!

Hur som helst, i fredags var vi i Lake Mahinapua och hade en riktigt livad kväll som började med en stor grillbuffé. Efter den klädde vi upp oss i våra ruskiga kostymer täckta med blodfläckar, allt för skräckfilms-temats skull (fredagen den trettonde var det nämligen). Det blev en galen kväll med mycket skratt, dans och filminspelning och resultatet kommer förhoppningsvis upp snart. I lördags åkte vi vidare mot Franz Josef, där det bland annat finns magnifika glaciärer! På vägen stannade vi på en vandringsled för att ta oss till en strand med sälar. Vägen var avstängd men rebeller som vi alla är gick vi i alla fall. Detta slutade tyvärr bara med att vi hamnade mitt i en arbetsplats, med en helikopter som flög lite för nära våra huvuden, och fick vända. I Franz Josef stanade vi två nätter och hann gå på lite promenader, ha ännu en maskerad (som ingen orkade klä upp sig till) och spela paintball! Det sistnämnda var det mest spännande då "krigsfältet" låg mitt i djungeln och var superstort! Fick panik varje gång man satt och gömde sig bakom ett smalt träd och hörde skott och fotsteg i närheten. Jag lyckades lite för lätt ta leken på alldeles för stort allvar. Allt resulterades i en stukad fot och några otrevliga blåmärken här och där.
När vi skulle åka vidare i måndags morgon fick vi besked om att vägen till Wanaka var avstängd på grund av något slags stenras, och att vi skulle behöva ta en 900 km omväg. Att det berodde på en jordbävning med en magnitud(?) på 6.8 förstod vi inte förrän efteråt. Så vi laddade upp med en hel del gott inför en 12 timmars resa i buss. Tack och lov att jag kan sova i princip överallt och att våra kompisar på bussen är så underhållande. Det blev faktiskt en riktigt trevlig tripp tillslut, men väl framme på vandrarhemmet (närmare kl. 1) somnade vi alla gott.
Tisdagen tog vi vara på genom att gå upp tidigt och laga frukost (dagarnas höjdpunkt!) för att sen gå ner till sjön och njuta av utsikten. Vi märker att det blir kallare och kallare ju längre ner vi kommer, men det betyder också fina, snötäckta berg, så det är ju synd att klaga. När vi sen åkte vidare mot Queenstown stannade vi i Landsborogh (blev överlycklig när jag hörde det namnet för det låter som hemna) på Puzzling World med världens största labyrint och illusionsrum. Emilia och jag blev mest bara yra i huvudet, men det var rätt kul faktiskt! Sen åkte vi vidare och kom fram hit till staden som även kallas "aktiviteternas huvudstad". Här finns bungy, fallskärmshopp, skidbackar, vandringsleder, forsränning och mycket mer.
Igår fick våra kroppar känna på riktiga adrenalin-kickar då Emilia hoppade bungy från 134 m och jag gungade världens högsta gunga. Mitt låter så töntigt jämfört med Australasiens högsta bungyhopp, men för att spexa till det fick jag åka upp-och-ner och baklänges!
Idag har det varit en lugn dag och vi har samlat krafter inför morgondagen då vi ska få se ett av världens åtta underverk: Milford Sound. 12 timmars tur med buss, båt och fantastiska landskap. Ska bli så kul!

Ett himla massa farande på buss.

Insåg precis att jag och Emilia har varit på resande fot i över en månad nu. Vi har hunnit med hur mycket som helst, trots att det känns som att det inte var allt för länge sen vi kramade våra familjer hejdå. Konstig blandad känsla det där.

Sen sist jag skrev har vi hunnit med ännu fler trevliga stopp. I måndags packade vi väskorna i Taupo (med nytvättade kläder!!) och åkte vidare mot Thermal Park, där vi lagade mat i varma vattenhål. Det blev en salig blandning av korv, kyckling, musslor (smakade för första gången. Blä!), bananer med choklad och bröd. Efter vi blivit mätta åkte vi vidare till River Valley - det perfekta stället för noll mottagning, noll civilisation och massor av får. Nu kanske det låter som att detta var hemskt, men jag måste säga att det var sjukt avslappnande. Ljudet av fåglar och floden som rann precis förbi stugan, smattrande eld i kaminen vid sköna soffor, utomhus-toaletter med plåtväggar, utomhus-duschar med endast en tunn träskiva mellan varje bås. Okej, de sista två var kanske inte så roliga, men generellt sätt gillade jag det! Natten spenderades i en megastor våningssäng som bestod av två våningar med 22 bäddar. Vi sov alltså allihop på två långa rader. Ännu ett sätt att lära känna sina reskamrater bättre.
Dagen efter gav några utav oss ut på en äventyrlig vandring längs floden, rakt in bland träd och stenar. Första biten var en upptrampad stig, men för att ta sig till vattenfallet en bit bort fick vi improvisera. Vi kom fram tillslut, även fast jag lyckades få ett rejält rivsår på vaden och ett litet på ögonlocket. Det var ändå riktigt värt!

På eftermiddagen åkte vi mot Wellington, som var vårt sista stopp på nordön. Vi välkomnades med regn och massa blåst. Ångrar djupt att jag inte tog med mig mössa och vantar! Eftersom vi kom dit ganska sent blev det mest bara kvällsmat, och efter en omtumlande dag med hemlängtan och andra känslor blev det också en tidig natt. Inte alltid helt lätt att komma överens och läsa tankar, men tycker att min Emilia är den bästa tänkbara resekompisen ändå. Vi klickar bra liksom!

Spenderade inte så lång tid i huvudstaden eftersom vi behövde hinna med färjan igår på morgonen. Den blev lite försenad på grund av vädret, men det stormiga havet var ganska skönt att sova till. Jag slocknade direkt och sov nästan hela vägen till Picton. Väl framme fick vi tillskott till bussen och är numera runt 30 stycken från alla möjliga olika länder. Det blev en lång resedag med bara gråa vyer, så vi passade på att sova ännu mer. Sent på kvällen kom vi fram till Kaiteriteri där vi spenderade natten. Mysigt litet ställe med fina strandpromenader som vi fick se mer av idag. Det bjöds även på lite sol som vi njöt massor av innan vi åkte vidare till dagens resemål, Westport. Ännu mer buss innan vi kom hit, men nu har vi hunnit ladda kylväskan med mat och fått gratis wifi i två timmar (lycka!), så varför klaga. Denna lilla fiskstad bjuder nog inte på så mycket mer än sömn (på zebramönstrade lakan! spexigt. Haha) eftersom vi åker vidare ganska tidigt imorgon till Lake Mahinapua. Där kan man titta på sälar, gå i nationalparken, ha en maskerad med skräckfilmstema och ha grillkväll. Lär bli en vrickad "fredagen den 13e"!

Varma källor, hobbithål och hopp från flygplan.

Nu är det dags för en liten uppdatering igen. Dagarna är intensiva och internet blir dyrare, så hinner tyvärr inte med detta så mycket och ofta som jag hade hoppats.

I onsdags åkte vi till Hot Water Beach som är en strand på östkusten med 60° varmt vatten som kommer underifrån när man gräver en grop i sanden. Blandat med havsvattnet blev det ganska behagligt! Är inte helt säker på varifrån vattnet kom ifrån men det var en spännande upplevelse. Extra spännande var det eftersom vi var tvugna att tajma tidvattnet klockan 11 på kvällen. Det var mörkt och regnigt, men helt klart värt det.
När vi ändå var där åkte vi också till något som heter Cathedral Cove, som är en klippa med ett hål rakt igenom på en dold strand. Fantastiskt vackert! (Fun Fact: detta var inspelningsplats för en scen i "Narnia - Prins Caspian")

I torsdags åkte vi vidare mot Waitomo som är känt för deras grottor med lysmaskar. Så jag och Emilia följde med på en guidad tur nere bland grottformationerna och fick sitta i en båt på en underjordisk flod. Det var beckmörkt, men taket fylldes snabbt av grönlysande, små prickar. Rätt ballt!

Efter en natt där åkte vi tidigt på fredagen mot nästa stopp, Rotorua. Bussresorna varje dag är oftast emellan 3-5 timmar, med trevliga stopp på vägen vid olika sevärdigheter. Utsiktsplatser, vattenfall, guldgruvor och annat trevligt. Gör resorna så mycket lättare!
Hur som helst, i Rotorua fanns det mycket vi ville hinna med. Vi hann knappt lasta av väskorna innan vi åkte vidare till Matamata där Hobbiton ligger. Hade egentligen inte planerat att följa med, men det vore
ju synd att missa det när man ändå är här. Så vi fick en guidad tur genom "Sagan om ringens" värld. Det var verkligen sagolikt! Busiga som vi är hoppade jag och min "partner in crime" över förbjudna grindar för att få de perfekta korten också. Vi avslutade turen med att avnjuta varsinn cider på "The Green Dragon" som såg precis ut som i filmerna. Kvällen bjöd på ännu mer äventyr senare då vi besökte en maori-by. Urbefolkningen på Nya Zeeland är ett krigsfolk med en blodig historia, och det var väldigt intressant att se och höra om deras kultur, musik och historia. Att allt sen avslutades med en enorm buffé var helt klart kronan på verket. Så gott!

Igår åkte vidare mot stället vi befinner oss i nu, Taupo, och gjorde det jag sett fram emot mest i detta land: VI HOPPADE FALLSKÄRM! Det var verkligen bland det sjukaste, roligaste och mest adrenalinpumpande jag gjort i hela mitt liv! Och utsikten från 4000 m höjd, wow. Oslagbart!
På kvällen lekte vi lekar, deltog i en skattjakt (och vann!) och dansade sen natten lång tills fötterna fick nog. Nu börjar det kännas på riktigt att vi är backpackers.

Dagen har inte varit speciellt händelserik. Vi åkte till ett lekland för vuxna med hoppborgar, trampoliner och trampetser, men eftersom det ösregnade var det mest blött och kallt. Nu ska vi snart äta välbehövd middag, sen tvätta färdigt våran äckliga tvätt innan det är dags för sängen.

(Fler bilder kommer snart!)

Nya äventyr på andra sidan jorden.

Nu har vi varit i Nya Zeeland sen i fredags, och har redan hunnit med en hel del. Det är nog lite av våran grej, att ha ett intensivt schema. På så sätt får vi ju i och för sig se mycket, och det är ju gött!

Vi välkomnades till landet med regn, vilket vi inte alls var speciellt glada över. Trots vädret gick vi de första dagarna långa rundor runt i Auckland och fick se Auckland Domain, vilket var ett stort grönområde med två exotiska växthus och ett krigsmuseum, och stadens hamn. Fantastiskt vackert, särskilt när de sista solstrålarna för dagen syntes i horisonten.
Önskar jag hade mer att berätta om vårt första stopp, men de tre dagarna var ganska händelselösa, både på grund av vädret och att vi var sjukt jetlegged. I Usa låg vi som mest 9 timmar efter i tiden, och nu ligger vi helt plötsligt 10 timmar innan. Kaos i kroppen.

Igår började vi vår bussresa med Kiwi Experience som på drygt en månad kommer ta oss runt nord- och sydön. Första stoppet för vår del var i norra Nya Zeeland i Paihia, som ligger i ett område som heter Bay of Islands. På vägen upp stannade vi på Sheep World där vi köpte kaffe och sen fick vi mata lamm. Himla rolig upplevelse. (Kan överväga att skaffa får nu, J.) Väl framme åkte vi på en guidad båttur runt många av de öar som ligger i viken. Vi hade sämst väder (tack för regnjackan, mamma!) och det blåste snabbt upp till storm, men innan det hann vi se landskap som såg ut att vara tagna ur en film och ett gäng delfiner. Ganska häftigt! Jag och Emilia märkte inte av stormen så mycket i och för sig eftersom vi lyckades somna på båten. Slitna backpacker brudar.
På kvällen var det grill som serverades på vandrarhemmet med bakad potatis, kött, goda sallader och dricka. Efter det somnade vi gott i våra gnisslande våningssängar.

Idag vaknade vi någorlunda tidigt, köpte med oss frukost från ett supermarket, satte oss vid havet och njöt av de sjuka vyerna och började sen en liten vandring genom den konstigaste terräng vi sett upp till en utsiktsplats. Växtligheten här är inte lik någon annan jag sett! Det finns palmer med blad som ser ut som ormbunkar, blommor i alla möjliga färger, meterhöga granar med palmliknande barrblad och mycket annat spännande. Uppe på utsiktsplatsen fick man en överblick över hela viken, och det var så vackert! Där träffade vi också Peter som jobbar med ett skyddsprogram mot skadedjur som förstör naturen. Han bjöd med oss rakt in i djungeln där vi fick se när han fyllde på mat i fällorna och tömde dem från döda djur (Förstår inte hur vi lyckas träffa på dessa spännande människor). Vi hade en "lyckad" runda och fick 1 pungråtta och 3 råttor. Det var verkligen inte något vi hade planerat när vi vaknade idag :)

Nu är vi tillbaka i Auckland efter 3,5 timma i buss och har ätit kalasgoda hamburgare! Imorgon blir det tidig bussresa till stopp nummer 2, Hot water beach. Där ska vi gräva hål på stranden och bada i varma källor!